Investeringar
Investeringsplanen är under framtagande. Det vi vet idag är att nivån är hög och att kapitalkostnaderna pressar driften.
523 mnkr i planerade investeringar, varav 63 procent ännu inte är beslutade
Investeringsvolymen uppgår till cirka 523 mnkr under perioden 2027–2029, varav cirka 195 mnkr är beslutade och cirka 328 mnkr ännu inte är beslutade. En stor del av investeringsnivån bygger därmed på strategiska vägval som behöver prövas i kommande budget- och investeringsprocesser.
Beloppen bygger på professionella bedömningar och schablonberäkningar baserade på fastigheternas skick, byggnadsår och tekniska livslängder. Ej beslutade investeringar förutsätter strategiska vägval.
Historisk utveckling jämfört med planperioden
Källa: PwC mars 2026. Historiskt snitt avser 2015–2025.
- • Historiskt genomsnitt 2015–2025: ca 60 mnkr/år.
- • Planerad investeringsnivå 2027–2029: 130–225 mnkr/år.
- • Investeringsnivån ökar med 117–275 % jämfört med historiskt snitt.
- • Från 2027 kan investeringarna inte längre finansieras fullt ut med egna medel.
- • Ökad upplåning ställer högre krav på resultat, likviditet och långsiktig ekonomisk planering.
Investeringsplan, mnkr
Siffran inom parentes anger ännu ej beslutade investeringar.
| Nämnd/område | 2027 | 2028 | 2029 | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen inkl. internleasing | 27 | 35 | 27 | 88 |
| Livsmiljö | 30 | 15 | 15 | 61 |
| Utbildning inkl. skolfastigheter | 24 (1) | 120 (49) | 82 (79) | 226 |
| Omsorg inkl. omsorgsfastigheter | 10 (9) | 46 (46) | 48 (48) | 104 |
| Arbete och stöd | 2 | 0 | 0 | 3 |
| Område Säkerhet | 9 (8) | 12 (10) | 6 (4) | 27 |
| Fastighet (gemensamma) | 28 (20) | 20 (20) | 20 (20) | 67 |
| Totalt | 130 (58) | 225 (130) | 168 (140) | 523 (328) |
Skillnaden mellan drift och investering
Kommunens ekonomi består av två budgetar som hänger ihop, men som beslutas var för sig. Det här är centralt för att förstå varför stora investeringsbeslut påverkar den löpande verksamheten flera år framåt.
Det som rullar varje år
Löner till lärare, undersköterskor och socialsekreterare. Hyror, mat, läromedel, transporter, värme och el. Driftbudgeten betalas av årets skatteintäkter och statsbidrag och måste gå ihop varje år. Det är här underskottet på 35–45 mnkr 2027 uppstår.
Det som byggs en gång och används länge
Skolor, äldreboenden, gator, vatten- och avloppsledningar, fordon och it-system. Investeringar finansieras oftast med lån. Lånen återbetalas i form av räntor och avskrivningar som varje år belastar driftbudgeten, ibland i 30–50 år framåt.
Kopplingen: En stor investering i dag blir en återkommande kostnad i driftbudgeten i många år framöver. Det är därför kapitalkostnader för redan beslutade investeringar, som Källbacka, pressar driften 2028–2029 även om själva bygget är klart.
Tre typer av investeringslogik, inte alla likvärdiga för driftsekonomin
Bär sina egna kostnader
Investeringar som genererar intäkter eller minskar framtida driftkostnader. Föredras ur ekonomiskt hållbarhetsperspektiv.
Nödvändiga men ibland kostnadsdrivande
Investeringar i t.ex. befintliga skolbyggnader och äldreomsorgslokaler ger ingen direkt avkastning men kan driva upp personal-, underhålls- och energikostnader.
Kan minska framtida behov
Förebyggande investeringar, t.ex. inom folkhälsa, trygghet eller infrastruktur, kan sänka kostnader på längre sikt.
Beslut som behöver fattas
Nedanstående är exempel, det finns säkerligen fler beslut som behöver tas. Investeringarna kommer driva upp driftkostnaderna.
Viktigt: Alla investeringar i skolor och omsorgslokaler kommer driva upp driftkostnaderna. Dessa investeringar måste därför planeras i linje med det ekonomiska utrymme som faktiskt finns, eller skapas genom strukturbeslut.
Kostnad för Färila skola och andra skollokaler
Investeringsbehov och finansiering behöver beslutas. Hänger direkt ihop med strukturbeslutet om skolorganisationen och kommer ge ökade driftkostnader för UN.
Kostnad för Kläppaåsens skidstuga?
Behov av beslut om ambitionsnivå, kostnad och finansiering. Potential för intäkter som delvis bär driftkostnaderna samt mer hållbar drift.
Satsning på matodling nära skola och äldreomsorg?
Investeringar i lokal livsmedelsproduktion kopplat till livsmedelsstrategi och förebyggande hälsoarbete. Kan minska framtida inköpskostnader.
Fritidsanläggningar, IP beräknat till ca 50 mnkr
Investeringar i idrottsplats och övriga fritidsanläggningar. Anläggningar med nyttjandegrad och intäkter är att föredra. Kräver tydlig affärsmodell för driften.
Fler beslut tillkommer
Det finns säkerligen ytterligare investeringsbeslut som behöver fattas under planeringsperioden. Listan är inte uttömmande, en samlad bild bör tas fram i räknestugorna.
Stor andel obeslutat
Mer än 60 procent av volymen avser ej beslutade investeringar. Störst behov finns inom skolstruktur, äldreomsorg, fastighetsbestånd och samhällsutveckling.
Strukturinvesteringar och demografi
En stor del av ej beslutade investeringar är demografidrivna och nära kopplade till kommunens långsiktiga välfärdsuppdrag.
Ekonomisk bärkraft avgörande
Kommande prioriteringar måste vägas mot förmågan att långsiktigt finansiera både investeringar och de driftkostnader de medför.
Investeringar driver driften, inte alltid lika
Alla investeringar är inte likvärdiga ur driftsperspektiv. Investeringar som genererar intäkter eller minskar framtida kostnader är att föredra framför de som enbart driver upp driften utan avkastning.
Understrukna ord är förklarade, klicka på dem för en kort definition.