Ekonomi
Ledningsgruppens underlag anger att kostnaderna överstiger intäkterna från och med 2027. Det här kapitlet beskriver gapets storlek och sammansättning.
Underskottet är toppen av ett isberg
De 35–45 mnkr som saknas 2027 är det som syns ovanför ytan. Under ytan ligger de större och långsammare krafterna: färre barn i skolåldern, fler äldre med större omsorgsbehov, höga investeringsbehov i lokaler och en arbetsmarknad där det blir allt svårare att rekrytera. Det är dessa underliggande krafter som gör att underskottet återkommer och växer år efter år om inga strukturella beslut tas.
Källbacka, garanterad undervisningstid och uteblivna strukturbeslut.
Färre barn, fler äldre fram till 2035.
Svårt att rekrytera till välfärdens yrken.
1,18 mdkr i planerade investeringar till 2035.
Skatteunderlaget växer långsammare än kostnaderna.
Ljusdal i förhållande till riket
Ljusdals skattesats ligger 1,65 procentenheter över riksgenomsnittet. Källa: Kolada (år 2026).
Ljusdal är idag lågt belånat
Ljusdal (röd) ligger 2025 på cirka 40 000 kr/invånare, mot riket cirka 99 000 kr/invånare och ovägt medel för samtliga kommuner cirka 77 000 kr/invånare. Kommunen är alltså idag lågt belånad i jämförelse. Samtidigt påverkar investeringar driften olika: vissa sänker driftkostnaderna över tid, andra ökar dem. Alla investeringar är inte lika. Källa: Kolada.
Kommunalskatten ligger över riksgenomsnittet, medan skulder och avsättningar per invånare är väsentligt lägre än både riket och kommunsnittet. Ljusdal är idag lågt belånat i jämförelse.
UN och ON utgör 73 % av kommunens budget
Det långsiktiga gapet, där omsorgsnämnden bedöms behöva cirka 140 mnkr mer per år för att möta det växande behovet inom äldreomsorgen, ryms inte inom de återstående 27 procenten av budgeten. Finansieringen behöver hanteras där volymerna finns: antingen genom strukturella anpassningar av skolan i takt med att antalet barn och unga minskar, eller genom en höjning av skattesatsen.
35–45 mnkr motsvarar 8–10 % av de mindre nämndernas hela budget — omöjligt att spara in utan att sluta bedriva kärnverksamhet.
Så fördelas 100 kronor av kommunens budget
För att göra storleksordningarna begripliga: om kommunens hela driftbudget vore 100 kronor går ungefär 82 kronor till kärnverksamheterna skola, vård och omsorg. Resten ska räcka till allt annat, kultur, fritid, miljö, samhällsbyggnad, räddningstjänst och kommunens egen administration.
Förskola, grundskola, gymnasium, vuxenutbildning.
Äldreomsorg, hemtjänst, LSS, individ- och familjeomsorg.
Gator, vatten, avlopp, miljö, plan och bygg, räddningstjänst.
Kommunstyrelsen, kultur, fritid, näringsliv, övrig administration.
Andelarna är avrundade utifrån nämndernas andel av budget 2027. UN = Utbildningsnämnden, ON = Omsorgsnämnden, SSN = Samhällsservicenämnden.
Så ser sektorerna själva på sina förutsättningar
Varje sektor har tagit fram en bild av sina viktigaste budgetförutsättningar för 2027 och de medskick man vill ge politiken. Sammanställningen nedan är hämtad ordagrant ur ledningsgruppens underlag.
Alla sektorers ramar räknas upp med SKR:s sammanvägda prisindex för kommunal verksamhet (PKV) per april 2026.
Hur ska digitalisering och AI finansieras? En generell besparing över koncernen, eller projektvis effekthemtagning till KS. Inget beslut är fattat.
Sektor Lärande▾
- Förändrad demografi: minskande volymer i grundskolan, varierande utveckling i förskola, fritidshem och gymnasium.
- Kostnadsstrukturen anpassas bara delvis till minskande volymer. Lokalkostnader är en stor fast post som kvarstår på kort sikt.
- Kostnaderna per barn och elev ökar när volymerna minskar. Prisuppräkningar och underhållsbehov förstärker bilden.
- Aktiv anpassning av lokalstruktur och kapacitet, särskilt inom grundskolan, behövs för att skapa ekonomiskt handlingsutrymme.
- Elevunderlaget i grundskolan minskar med 25 % i kommunen och 33 % i de kommunala skolorna fram till 2040.
- Antalet elever i kommunala grundskolor minskar från ca 1 500 till ca 1 000 fram till 2027.
- Beräknad kostnad per elev ökar med 89 % till 2040. Lokalkostnaden per elev beräknas öka mest, +143 %.
- Om ingenting görs innebär det en kostnadsökning på 106 mnkr eller 1,48 skattekronor jämfört med om skolstrukturen anpassas.
Sektor Välfärd▾
- Antalet äldre med omfattande vård- och omsorgsbehov ökar samtidigt som tillgången till arbetskraft minskar.
- Rambudgetbehovet 2027 består av löpande drift (inkl. ett nytt SÄBO) och omställningsinsatser inom kompetensförsörjning, välfärdsteknik och förebyggande arbete.
- Personalförsörjning är den främsta flaskhalsen: 75–90 nya medarbetare behöver tillföras i närtid för pensionsavgångar och nytt särskilt boende.
- Koladas nettokostnadsavvikelse visar en redan gynnsam kostnadsnivå. Ytterligare effektiviseringar bedöms ha begränsad potential utan att påverka kvalitet eller lagstadgade uppdrag.
- PwC bedömer att kostnadstrycket inom äldreomsorgen ökar med ca 140 mnkr till 2035 till följd av demografin.
- Tillräckliga satsningar i budget 2027 är avgörande för en ordnad och kontrollerad omställning.
- En otillräcklig ram är inte en faktisk besparing utan riskerar att skapa högre kostnader genom bemanningsbrist, övertid, sjukfrånvaro och externa lösningar.
Sektor Livsmiljö▾
- Sektorn bedriver verksamhet ca 18 mnkr (ca 20 %) under referenskostnad. Skillnaderna finns främst inom Gatupark och Fritid.
- Dessa verksamheter möter årliga kostnadsökningar på ca 1–2 mnkr som inte kompenseras i budgetramarna.
- Bidragen till föreningslivet har under en längre tid inte räknats upp i takt med kostnadsutvecklingen.
- Osäkerhet kring framtida skötsel av grönytor. Om AME inte längre utför uppdraget uppstår ett nytt kostnadsbehov för Gatupark om ca 4 mnkr/år.
- Sektorn har under lång tid bedrivit verksamhet med hög kostnadseffektivitet och ligger betydligt under referenskostnad.
- Samtliga enheter ligger under referensnivå förutom kultur. Det är knutet till politiska prioriteringar som Fågelsjö gammelgård, Slottehubben och bidraget till Ljusdalsbygdens museum.
- Ytterligare besparingar bör ske genom politiska prioriteringar kring ambitionsnivå, inte som generella besparingskrav. Konsekvenserna blir märkbara för medborgare, föreningsliv och attraktivitet.
Sektor Arbete och Stöd▾
- Tre samverkande utmaningar: höga placeringskostnader inom socialtjänsten, nya lagkrav samt behov av stärkta förebyggande insatser.
- Placeringskostnaderna är sektorns enskilt största kostnadsutmaning. Hållbar minskning kräver investeringar i tidiga och förebyggande insatser i samverkan med Sektor Lärande. Effekt kan förväntas 2028–2029.
- Nya socialtjänstlagen ställer krav på kunskapsbaserat och lättillgängligt arbete. Behov av systemstöd (Hugo/Power BI) eller ny administrativ resurs (700 tkr).
- Aktivitetskravsreformen: statsbidrag på ca 3,4 mnkr/år behöver tillföras ASN från och med 2027 för att inte skapa ofinansierat resursbehov.
- Sänkta placeringskostnader kräver tid och investeringar. Snabb neddragning ökar kostnaderna på sikt.
- Skydda och stärk AME: neddragningar riskerar ökade nivåer av försörjningsstöd och dyrare insatser.
- Säkra vuxenutbildning och lärcentrum: en nedragning påverkar kompetensförsörjningen för både kommunens verksamheter och näringslivet.
- Prioritera förebyggande och samordnade insatser för barn och unga. Tvärsektoriell samverkan med Sektor Lärande är avgörande för att minska placeringsbehovet.
Kommunstyrelseförvaltningen (KSF)▾
- KSF:s utmaningar styrs i huvudsak av sektorernas utmaningar. Behov av god uppfattning om sektorernas behov för att satsa på rätt saker.
- Behov av att se över vad som centraliseras och hur KSF bäst kompletterar sektorerna.
- IT-miljön behöver moderniseras. AI och digitalisering är en nödvändig förutsättning för att effektivisera och höja kvalitet med begränsade resurser.
- HR: rekryteringsprojektet är en tillfällig satsning som bör bli permanent för att klara kompetensförsörjningen på lång sikt (ca 800 tkr/år).
- AI och digitalisering (3 000 tkr 2027): nödvändigt för att effektivisera.
- Ny IT-organisation (2 500 tkr) ska säkra driften och möjliggöra framtida IT-utveckling.
- HR rekryteringsprojekt permanent (800 tkr/år), Ledarskapsutveckling (500 tkr), LIKE-utökning (350 tkr), Projekt Hugo + digitisering fastighetshandlingar (2 000–3 000 tkr).
- Område Näringsliv och tillväxt: utvecklingsinsatser, etableringsarbete, Campus Ljusdal, platsutveckling, inflyttningsmässa (totalt ca 1 300 tkr 2027).
- Område Säkerhet: utökning av Räddningstjänsten med 1 resurs (800 tkr/år) och säkerhetsstrateg (800 tkr/år) för att möta nya lagkrav. Totalt 1 600 tkr/år.
- Miljö- och klimatprogrammet är antaget men saknar finansiering. Ett riktat tillskott skulle ge programmet verklig genomförandekraft.
Källa: Ledningsgruppens underlag inför EVP 2027, sektorernas respektive avsnitt. Klicka på en sektor för att läsa hela underlaget.
Om verksamheten inte anpassas efter demografin beräknar PwC att skatten behöver höjas med minst 2,35 kr fram till 2035, hur skulle det kunna se ut?
+2,35 kr är en miniminivå för att täcka det strukturella gapet. Görs samtidigt andra satsningar, eller uteblir strukturella beslut, kan höjningen behöva bli större. Direkt ur ledningsgruppens underlag: "Alternativet är strukturella beslut som minskar behovet. Kombinationer är möjliga och följande är bara exempel."
- 012027+0,6 kr
Källbacka och beslutade projekt. Knappt något reformutrymme.
Totalt: +0,6 kr - 022030+0,6 kr
Äldreomsorgens behov har växt.
Totalt: +1,2 kr - 032032+1,15 kr
Strukturella trender slår igenom.
Totalt: +2,35 kr
Underskottet måste hanteras — olika vägar
Direkt ur ledningsgruppens underlag: utan åtgärder saknas 35–45 mnkr i budget 2027 på grund av redan tagna beslut (Källbacka), nya lagkrav (garanterad undervisningstid) samt brist på fattade strukturbeslut. Istället för att successivt minska sin budget i takt med att vi får färre barn ökar UN:s kostnader. Gapet är för stort för övriga nämnder. Att lägga fram en budget med underskott är inte ett alternativ — kommunen får enligt lag inte göra det.
Höja skattesatsen
En höjning på 2,35 kr behövs till 2035 om inga strukturella beslut fattas. En skattehöjning för att möta 2027 års underskott skulle vara i storleksordningen 0,60 kr.
Köper tid men löser inte kostnadsutvecklingen. Gapet återkommer om inga strukturbeslut fattas. Kan också ha andra finansiella konsekvenser (skatteunderlag, köpkraft).
Anpassa skolstrukturen
Utan tydlig riktning ökar kostnaden per elev drastiskt. Strukturen är dyr och producerar låg kvalitet, mer på lokaler, mindre på lärare. Färre enheter med bättre lokaler och utbildade lärare skulle höja kvalitén samtidigt som kostnaderna minskas.
Frigör resurser i linje med demografin. Det enda alternativet som löser grundskolans kostnadsstruktur långsiktigt.
Successiv anpassning av ASN till ram
ASN:s gap är ca 50 mnkr. Kan inte göras på ett år utan att bryta mot lagarna, lagstadgad verksamhet går före budget. Kräver flerårig plan.
Nödvändigt men inte tillräckligt ensamt. Kräver förebyggande insatser.
Kraftiga besparingar i äldreomsorgen
ON:s behov ökar med 142 mnkr till 2035 på grund av demografin. Kraftiga besparingar innebär försämrad kvalitet och är inte realistiskt.
Löser varken 2027 eller strukturen. Demografin gör att behovet ökar oavsett, lagstadgad verksamhet sätter gränsen.
Generell besparing i kommunkoncernen
Avveckling av frivillig verksamhet räcker inte. En förflyttning på 120–130 mnkr/år kräver neddragning på all verksamhet, inklusive lagstadgad.
Adresserar inte de strukturella kostnadsorsakerna. Kostnadsutvecklingen fortsätter och gapet växer vidare.
Ledningsgruppens slutsats: Underskottet 2027 är för stort för att tas i sin helhet från KF, KS, ASN eller SSN utan att slå ut den lagstadgade verksamheten. Det måste lösas inom UN (skolstruktur), ON (äldreomsorg) eller via skattehöjning, eller en kombination.
Understrukna ord är förklarade, klicka på dem för en kort definition.